Opdatering fra Norge

Jag lever och har det bra. Idag fick vi flytta till ett internat i byn, som vanligtvis bebos av studenter under terminerna. Så skönt med eget rum med dusch och ett stort, fräscht kök som vi delar allihop. Visserligen ligger internatet mer "off" än vad motellet gjorde, men det går inte att jämföra hur mycket bättre det här är.

Har jobbat i en vecka nu. Har tyvärr inte fått så många jobbpass än som jag hade hoppats på. Personalen på hemmet där jag jobbar säger att det garanterat kommer att bli många extrapass. Efter Adecco-skandalen i Norge så är det mycket strängare med hur mycket man får jobba. Kan ju tyckas lite konstigt, att jag som är fackligt engagerad hemma i Sverige, vill jobba hur mycket som helst, med dubbelpass osv, men samtidigt är det ju bara för några veckor. Hade aldrig stått ut om det var längre period förstås.

Valle är lite speciellt. På många sätt. Det finns typ två affärer i stan och de stänger båda klockan 18.00 varje dag. Lite störigt. Det finns inget "Vinmonopol" (motsvarande Systembolaget hemma) heller, då får man åka en timme bort med bil till en grannstad som heter Evje. Det bor 1200 personer i Valle, varav 60 av dessa (5 %) jobbar på hemmet där jag jobbar, eller i hemtjänsten. Många av mina kollegor har familj och släktingar som de tar hand om på jobbet. Lite konstigt. Lite lustigt är det, att Valle är den by i Norge som har den svåraste dialekten att förstå (en norsk kollega till mig som sa det själv, så det är inte bara jag) för en utomstående. "Valle-mål" låter mer som isländska än som norska tycker jag. Jag har faktiskt börjat lära mig att prata lite norska. Det är ett roligt språk med en gullig melodi.

Valle är väldigt vackert, med sina berg, kullar och floden som rinner igenom. Som hämtat ur en reklam för Imsdal eller nåt. Det är väldigt avkopplande att gå ut och springa här. Kor och får lunkar runt på kullarna och man hör koskällor varje dag.

Ja herregud, det är kjempegreit men samtidigt blir jag lite knäpp av isoleringen. Har redan fått lappsjuka och jag har bara varit här en vecka. Jag försöker se det hela som en jobb- och träningsresa där jag tjänar pengar så att jag kan vara ledig och slappna av resten av sommaren. Det känns verkligen helt rätt, med tanke på att jag varje sommar sedan åtta år tillbaka har jobbat största delen av sommaren. Inför T8 i höst och fortsättningen på MSF-året är det nog bra att vara utvilad.

Försöker arbeta lite med MSF på avstånd också och hjälpa Mamma med hennes forskning. Det gör att jag kan rensa huvudet och fokusera på annat när jag inte jobbar på hemmet. Personalen och de som bor på hemmet är i alla fall jättetrevliga och jag känner mig väldigt välkommen. Känns faktiskt trevligt att jobba med äldre människor igen. Tiden går snabbt och snart är jag hemma i Sverige igen.