onsdag 31 mars 2010

Front row på flyget

Åkte med Malmö Aviation hem till Stockholm igår. Checkade in trettio minuter innan planet skulle lyfta, det kallar jag perfekt timing. Inte för tidigt, så man måste sitta och vänta i evigheter, men samtidigt inte så sent så att man missar flyget.

Malmö Aviation tillämpar "free seats". Det vill säga, du får ställa dig i en kö för att boarda och därefter får du ta den plats som finns när du väl kommer på planet. Jag pallade verkligen inte att ställa mig i en lång kö tjugofem minuter innan de började boarda, för att få en "bra" plats på planet.

1. Jag hade inte bråttom någonstans.
2. Jag skulle ändå behöva vänta på min väska, eftersom att jag hade checkat in en (det är svårt att packa lite när man ska vara hemma på lov!)
3. Mamma (som skulle hämta mig på Bromma) är sen, nio gånger av tio, vilket gjorde att jag absolut inte kände för att hetsa i någon kö.

Sagt och gjort. Jag lät de andra stressade människorna stå och svettas och trängas med sina väskor, medan jag lugnt satt och kollade på Grey's anatomy på datorn. När de började boarda ställde jag mig i kön. Ungefär tre, fyra personer kom efter mig, så jag var inte sist.

När jag väl kom på planet noterade jag att första raden till höger bara hade två av sina tre stolar upptagna. Förstås den platsen närmast fönstret och den närmast gången. I mitten låg en brun portfölj.

"Ursäkta, sitter det någon här?" frågade jag.
"Nej, det är ledigt" sa mannen närmast gången och flyttade på sin portfölj.
"Tack!" svarade jag och satte mig ner i mitten.

Att det ska vara så svårt för människor? Tänk hur många framför mig som noterat att det var ledigt, men inte vågat fråga om det?! Säkert blivit irriterade och mumlat om att det är dålig stil att lägga väskor på stolarna osv. Det är väl bara att ta för sig? Ta platsen?

Det känns så typiskt Sverige.

Jag kom först av planet, men fick vänta på väskan några minuter och självklart även på mamma. Men jag slapp gå långt bak i planet i alla fall och stå länge i kö.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar