måndag 20 september 2010

Fem komma sju

Förskräckligt. Jag finner inte ord. Eller jo, det gör jag visst.

Jag måste säga att jag inte är förvånad ändå. Över att SD kom in i riksdagen. De har ostört kunnat propagera, sprida lögner runt omkring sig och mobilisera, hela tiden oemotsagda.

Inte ett enda riksdagsparti (2006-2010) har på riktigt gått ut och mött SD i debatter. Jag vet att LUF mötte SDU i Lund för någon vecka sedan, tyvärr hann jag inte gå och lyssna. Men det är i princip det enda som jag känner till i alla fall. På riksnivå (jag tänker radio- och TV-debatter) har det varit totalt tyst. En drömsituation för ett populistiskt parti! Vem vet hur de har tänkt hantera den övriga politiken? Förutom invandringspolitiken? Ingen! De har ingen tanke om det! Så fort de får frågor från journalister, handlar det om invandringen. De kan satsa allt på ett kort och tydligen har 57 personer av 1000 köpt deras retorik.

Självklart gynnar det SD. Att de får stå och prata på gator och torg, via Youtube och sociala medier utan att få officiellt mothugg med konkreta motargument från de övriga partierna. Jag hoppas innerligt att det här får Sverige att vakna till på riktigt, ur sin trygga vagga om att vi inte drabbas av nazism och rasism här. För det har vi precis drabbats av. Nu gäller det att hela tiden argumentera emot SD, så att folk som röstade på dem förstår hur oriktigt det de säger är och att deras riksdagstid blir kortlivad.

Återigen; här är en bra sida med motargument till SD:s argument:

www.dittval.org

Alla mina fördomar om sverigedemokrater besannades igår när jag såg sändningen från deras valvaka. "Jimmie Åkesson, chaaa la la la laaaa! Jimmie Åkesson, chaaaa la la la la la!..." som taget från en finlandsfärja. Riktiga lågliv. Själv stod han som ett fån och sa inte ett enda vettigt ord.

Pinsamt Sverige och pinsamt Skåne!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar