Imorse när jag cyklade till skolan kunde jag knappt ta mig fram för att det blåste så mycket. Jag skojar inte, det gick snabbare att gå. Det är något speciellt med skånsk höst. Regn i horisontalläge hör till vanligheterna. Blåst, blåst och blåst. Charmigt va? Jag vill inte minnas att Stockholm bjuder på lika mycket blåst och regn under hösten. Så var glada ni som bor i Stockholm, för ert relativt fantastiska höstväder! Haha, ursäkta om jag låter lite bitter. Om man är på gott humör är det lugnt, men det krävs inte mycket för att man ska skrika ut sin frustration och ilska över att bli stannad på cykeln av vinden. Blir ett rätt ok träningspass kan jag säga, att cykla till skolan i motvind varje morgon.
Nog om vädret!
Var i skolan från tidig morgon till tre i eftermiddags. Därefter satt jag och pluggade lite (min artikel) och fikade och snackade skit med Erik. Precis hemkommen från möte med mentorskapsgruppen, där jag är sammankallande. Det är ett samarbete mellan Region Skåne, Svenska Läkaresällskapet, Kandidatföreningen och MSF. Vi har sedan i vår haft ett pilotprojekt igång där vi erbjuder mentorer till läkarstudenter på terminerna sex, sju och åtta. Nu följer en utvärdering av projektet innan vi startar upp nya mentor-/adeptrelationer i mars 2010. Otroligt bra projekt måste jag säga!
Det är många läkarstudenter som idag mår väldigt dåligt. Vi i MSF Skåne har blivit kontaktade av Studenthälsan i Lund som larmar om en otrolig ökning av just läkarstudenter som söker hjälp hos dem. Framförallt är det tjejer på de prekliniska terminerna (T1-T5) som kommer. För nästan exakt ett år sedan, begick en läkarstudent i Lund självmord. Det var i efterdyningarna av detta som "Mentorskapsprojektet" startades upp. Jag tror enormt mycket på det och det känns bra att driva det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar